Blodet pa Hans Hander

16 Juli, 2007, Colombia

Abe, eller Adrian som han egentligen heter även om det var flera år sedan som någon hade kallat honom det, satt och tittade på det Argentinska skogsbeklädda landskapet som far förbi under honom där han satt med fötterna hängande över kanten på helikopterns golv, medans den flög på låg höjd mot sitt mål. Det dova swosh, swosh, swosh från helikopterns rotorblad ovanför hans huvud och vibrationerna som gick igenom hans kropp från golvet vaggade honom in i någon form av trans, som får honom att känna sig som om han är helt i fas med världen. Som alltid så här precis innan det skulle smälla, och smälla skulle det, så tänkte Abe tillbaka på livet fram tills detta ögonblick.
Född och uppvuxen i en förort till Stockholm, med allt vad det kunde innebära: Gå i skola, något som han väl inte hade varit jätteintresserad av. Sedan 18 månaders värnplikt som Fallskärmsjägare, något han hade velat sedan han var ett litet barn. Efter lumpen så spenderade han ett rastlöst år som arbetslös, innan han bestämde sig för att ge sig ut och tågluffa genom Europa. Ett äventyr som slutade sju år senare efter sex års tjänstgöring i Franska Främlingslegionen, efter en kväll med för mycket alkohol och alldeles för många trevliga människor med bra övertalningsförmåga, med tjänstgöringar över hela världen. När han lämnade Legionen så gav han sig ut på nya äventyr, och nya resor genom Europa, Mellanöstern och Afrika som han finansierade genom diverse ströjobb på de platser han besökte.
Han slutade sin resa i Sydafrika, där han genom några polare från Legionen kom i kontakt med en Överste som letade folk till sitt företag.
Abe tänkte att det enda han kände att han hade varit bra på i sitt liv var att vara en soldat så varför inte. Det var mycket som hade hänt sedan han lämnade Sverige, mycket oväntade saker.